Ont

Det gör så jäkligt ont. Det har gjort det hela dagen.
Ont.
Ont.
Ont.
Jag har funderat hela dagen på att operera eller inte, jag läste en del på nätet igår, och jag blir lite sådär småskraj. Jag har inte kunnat fokusera på hela dagen, på skolan och vad jag skulle göra. Det känns inte bra idag, men vad ska jag göra? Jag längtar till på fredag, då jag ska till handkirurgen igen. Det blir säkert bra, då mamma ringde och sa att vi inte kände att vi blivit trevligt bemötta. Jag hade sagt till mamma att jag ville inte gå till läkaren, om de inte kunde göra något åt det, eller säga något bra. Så mamma sa det, och sedan ringde läkaren upp och bad om ursäkt för att vi hade känt så, och lovade att han skulle göra allt han kunde för att jag skulle må bra igen. Det känns ju bra.

Men det känns ändå för jävligt rent ut sagt. Dagarna bara tickar fram, och det känns som det kommer att gå ett halvår till. Men det är inget jag hoppas på.