Jag är din

Jag har en del minnen till låten I'm Yours. Det jag tänker på när jag hör den, är som så många andra. Sommar. Såklart. Men jag tänker mest på i somras, när jag seglade med farmor, hennes man, pappa och min brorsa. Jag låg på däck, med bikini, blundade, kände solen på kroppen, och vinden i håret. Jag lyssnade på den om och om igen, hörde vågorna guppa, dock med svagt ljud, då jag lyssnade i lurar. Allt annat var som bortblåst, allt annat, jag var i min egen värld. Det var så himla mysigt.

Över till det andra minnet.
Dock inte lika mysigt, inte lika kul, inte lika fint. Det var på en ögonundersökning jag gjorde, då jag skulle ligga i ett rör, och magnetröntga ögonen och huvudet. Då fick jag ha lurar på mig, och lyssna på Lugna Favoriter (?), och då kom låten, så ibland när jag hör den, tänker jag på de där stora lurarna, men framförallt dunket. Som en gatuborr. Och ingen liten sådan.

Förut var jag ganska trött på låten, men nu hittade jag den i datan, och ja, jag är kär. Igen.
I I'm Yours.