måndag 23 mars 2009

Ska det vara så svårt?




Jaha. Igår var det dags. Att köpa nya kläder. Kul, tänkte jag. Vi kom dit, jag behövde t-shirtar, ett par jeans och en collegetröja. Så vi hittade ett par t-shirtar som jag köpte. Så var det dags för jeansen. Jag kollade lite, och provade ett par på Gina Tricot, som jag gillade, men ville kolla klart först, så jag bad att de kunde lägga undan de så länge, då det var det enda paret i den storleken. Så vi gick vidare till massor av affärer, och jag glömde helt bort byxorna på Gina Tricot.
Så, hur hittar man jeans, om man är tretton år, 174 cm lång, inte supersmal, men heller inte tjock. Tydligen ska man vara lång och smal, kort och tjock, eller normallång och normaltjock. Men om man är en blandning då? jag provade och provade och provade. Men ingenting passade, och dessutom är nästan alla byxor utsvängda, och jag tycker att det är hemskt fult, och skulle aldrig ha på mig det. Jag skulle inte ens ha på mig såna en dag, om jag så fick 100 kronor. Nej. Det är för mycket bara. Min pappa hade såna! Jag vill inte ha såna. Så jag provade, och till slut tänkte jag ge upp, jag var så ledsen och förbannad på att det inte fanns några byxor som funkade för mig.
Men så plötsligt kom vi på byxorna på Gina Tricot. Visst ja. De låg ju där och bara väntade. jag provade de igen, och de var ju perfekta. Så de köpte jag.
Klart det löser sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar